HMS Tiger hittad 118 år efter den dödliga kollisionen

Vraket efter HMS Tiger, en brittisk torpedbåtsjagare som förliste 1908 med 35 besättningsmän ombord, har hittats och identifierats söder om Isle of Wight efter en nästan fyra år lång undersökning.

Ett internationellt team från ProjectXplore lokaliserade vraket genom arkivforskning, magnetometer- och sidescan-sonarundersökningar, följt av teknisk dykning, undervattensfotografering och 3D-fotogrammetri. Royal Navy offentliggjorde identifieringen den 10 augusti 2026.

Vraket ligger i två sektioner, cirka 140 meter från varandra, på omkring 62 meters djup. Den exakta positionen hålls hemlig för att skydda vrakplatsen.

Fyra års sökande

ProjectXplore inledde forskningen kring HMS Tiger i september 2022. Med hjälp av amiralitetsarkiv rekonstruerade teamet omständigheterna kring förlisningen och kunde därigenom avgränsa ett sannolikt sökområde.

En sonarundersökning den 10 mars 2026 gav en lovande träff. Den 23 och 24 juni lokaliserade och dokumenterade dykare aktersektionen.

Att hitta fören blev en större utmaning. Den 8 och 9 juli gav sig Joe Colls Burnett, Dan McMullen och Leo Fielding av från aktern på undervattensscootrar. De följde en på förhand beräknad kompasskurs över havsbotten i nästan totalt mörker. Efter knappt fem minuters färd dök fören upp – precis där beräkningarna hade förutspått.

Den slutliga högupplösta sidescan-sonarundersökningen genomfördes den 24 juli.

Identifierad genom flera ledtrådar

Identifieringen byggde inte på att man hittade en namnskylt eller något annat enskilt, avgörande föremål. I stället jämförde teamet vrakets dimensioner, maskineri, bestyckning och konstruktionsdetaljer med samtida ritningar och historiska beskrivningar.

Bland de dokumenterade detaljerna finns två däckmonterade 18-tums torpedtuber, Hotchkiss-kanoner av 6-pundskaliber samt ammunition. Dykare fann även lämningar efter fartygets 12-pundskanon och fyra karakteristiska Normandpannor med tre eldrör.

Teamet dokumenterade dessutom fyra tidstypiska vätskekompasser från Dent & Co., roderarrangemanget, styrbords propeller och propelleraxel samt en fartygsklocka där bokstäverna ”HMS” fortfarande är synliga under marin påväxt och konkretioner.

En avgörande ledtråd var att det huvudsakliga brottet i skrovet överensstämmer med samtida beskrivningar, enligt vilka Tiger träffades mellan sitt andra och tredje skorsten.

ProjectXplore utvecklade också en metod där Python och QGIS användes för att göra mätningar direkt från georefererade sonardata. Teamet uppger att man inte hittade några dimensioner eller konstruktionsdetaljer som motsäger identifieringen som HMS Tiger.

Katastrofen under nattövningen

HMS Tiger var en C-klassad torpedbåtsjagare med en toppfart på 30 knop, byggd av J & G Thomson i Clydebank. Hon sjösattes 1900 och färdigställdes året därpå. Fullastad hade hon en deplacement på omkring 425 ton.

På kvällen den 2 april 1908 deltog Tiger i en nattlig attackövning med Royal Navy i Engelska kanalen. Övningen genomfördes utan navigationsljus.

Klockan omkring 20.15 korsade jagaren fören på den betydligt större pansarkryssaren HMS Berwick, som hade en deplacement på 9 800 ton. Kryssaren träffade Tiger midskepps och klöv jagaren i två delar.

Aktersektionen sjönk inom några minuter. Fören höll sig flytande endast en kort stund innan även den sjönk till havsbotten. Trettiofem besättningsmän omkom, däribland fartygets befälhavare, löjtnant William Middleton.

En efterföljande krigsrätt fann att ingen av de överlevande i Tigers besättning eller någon annan person kunde hållas ansvarig. Amiral Sir Arthur Fanshawe konstaterade samtidigt att inget ansvar kunde läggas på befälhavaren eller officerarna ombord på Berwick.

Trots en omfattande sökinsats från Royal Navy efter kollisionen förblev vrakets exakta position okänd i 118 år.

Dokumenterat – inte störd

Inga föremål bärgades under ProjectXplores undersökning. Vraket och de bevarade detaljerna fotograferades, filmades, mättes och dokumenterades på plats med hjälp av 3D-fotogrammetri.

Metoden ligger i linje med organisationens uttalade principer om utbildning, bevarande och hågkomst. Vrakplatsen är inte bara ett historiskt betydelsefullt örlogsvrak, utan också den sista viloplatsen för de sjömän som omkom i katastrofen.

Upptäckten kommer samtidigt som det brittiska parlamentet överväger förändringar av Protection of Military Remains Act 1986. Paragraf 48 i Armed Forces Bill skulle automatiskt ge brittiska fartyg som sjunkit eller strandat under militärtjänst status som Protected Place, i stället för att varje vrak måste skyddas genom ett separat beslut.

För dykare är det viktigt att Protected Place-status inte innebär ett förbud mot att dyka på ett vrak. Dykare får besöka platserna, men ingrepp i lämningarna, störningar av vrakplatsen och bortförande av material är begränsade.

Royal Navy har lyft fram upptäckten av HMS Tiger i samband med den föreslagna lagstiftningen och betonat den roll dykare kan spela när det gäller att upptäcka och dokumentera Storbritanniens marina kulturarv – samtidigt som vrak som också är sista viloplats för omkomna måste respekteras.

Upptäckten blir dokumentär

Den fyra år långa sökningen och identifieringen kommer även att skildras i en kommande dokumentär från History Hit, med historikern Dan Snow som programledare. Snow deltog ombord under delar av undersökningen. Programmet väntas ha premiär i början av 2027.

För ProjectXplore avslutar upptäckten däremot en sökning som inte började med sonar eller dykning, utan med historiska dokument.

Genom att kombinera arkivforskning och historiskt detektivarbete med modern undersökningsteknik och teknisk dykning har teamet slutligen kunnat ge både en geografisk position och fysiska lämningar åt berättelsen om HMS Tigeroch de 35 sjömän som omkom tillsammans med henne.